Jag har startat den här bloggen för att i grund och botten vissa folk att man måste ta självskadebeteende på allvar. Har du några frågor så får du gärna skriva:) om jag så "bara" kan hjälpa en person via dem här bloggen så är det värt det! Så jag kan berätta lite om mig själv till att börja med. Jag heter amanda och är 19 år och jag bor i en liten ort kallad Skellefteå. Jag var 7 år gammal första gången jag skadade mig själv och har väl så länge jag kan minnas mått psykiskt dåligt. När jag var 15 blev jag ett "socbarn" och blev plaserad på ett behandlings hem i Kalix för att jag gjort revolt mot mina föräldrar och blivit helt psykad. Nu 4 år senare inser jag hur dum jag varit genom allt jag salt och gjort och även har jag insett att jag sårat mina nära och kära. Jag flyttade från Kalix när jag var 18 och plaserades på ett familje hem där allt vände till det värre! Jag började om att skära mig efter att jag varit skadefri i tre månader.och där jag bodde var jag konstant omgiven av ensammhet. Jag är en människo älskare och behöver gärna någon att vara med jämt. Nu tror jag att det räcker för idag så sov gott mina troll <3

Ja som titeln säger så blev det inställt för 3 jäkla gången!? Fy att det ska få gå till så här!? Jag fattar inte det här. Dom sitter och säger att min depression är allvarlig men ändå gör dom inget! Jag är gode förbannad just nu.

Jag läggs in i morgon:D äntligen får man hjälp! Det har bara tagit mig halva mitt liv för att dom ska inse att jag behöver hjälp... Jaha men i alla fall så måste man se frammåt och inte bakåt! Men berätta om din/ någon näras upplevelse av sjukhus visstelser.

Jag får endel frågor om hur jag kan prata så öppet om mitt mående. Så varför? Jo jag tycker det är viktigt att prata om hur man mår och varför. Det är viktigt för mig att mina nära och kära kan acseptera allt med mig inte bara mitt psykiska mående utan även min utsida

Idag har jag suttit i telefonkö i mer än en timma och det är ju helt bedrövligt!! Har i alla fall fått en ökning på teralen dosen så jag kan sova lite bättre:) jag har legat och funderat ett tag och äntligen har jag listat ut vad jag ska kalla mina följare. Som lady gaga har little monsters och belibers osv... Så här med ska jag kalla er för mina små troll!!! Jag är mer känd som penntrollet. Så berätta vad har du gjort idag? Och vad har du fått ut av det?

Självskadebeteende är när du har så ont psykiskt så du inte vet var du ska ta vägen och oftast så ger det resultat i självskadebeteende. Jag har (tyvärr) hållt på med detta i flera år nu och något jag lärt mig är att om man inte tror på sig själv, vem ska då göra det? Att ha någon i sin omgivning som skadar sig själv är både fysiskt och psykiskt påfrestande. Man vet ju inte vad man ska göra! Så vad kan man göra? I grund och botten är den som kan göra mest skillnad är den personen men det finns saker som du som anhörig kan göra! Att visa att du finns där är viktigast. Även om jag har varit starkbira att neka frestningarna så är det jobbigt och det är inget kan klarar själv. Och om ni skadar er själv kom då ihåg att även om inte alla alltid har tid för en så bryr dom sig och det har tagit mig många ärr och mycket smärta att inse det.

Sitter just nu och ser en teater som baseras på just nätkärlek. Om du får chansen så se den tycker jag! Dom tar upp väldigt viktiga ämnen som tex näthat och kränkningar. Dom ska ha en stjärna i himmelen för att dom vågar stå och prata om detta som annars är så mörklagt i dagens samhället.

Hej alla söta O rara läsare. Vad händer för er i veckan då? Själv så är jag sjuk så ska ligga hemma och kurera mig och ta det lugnt. Har varit rätt mycket i veckan men har bland annat klippt håret så nu är vi åter! Har äntligen kort klippt mig!! :D